50.
Kategori: Allmänt
"Tomt!" skriver jag i ett sms 40 minuter efter att jag lämnat av henne, på en snöig tågstation.
Har haft en mycket trevlig helg med burleskfest, vänner, nya ansikten, sjuk humor och pannkakor varje morgon. Men allt jag gör känns at the end of the day, så fint uttryckt som han skrev det, som en avledningsmanöver för att slippa lyssna på mitt inre.
Sov oroligt inatt, dåsade av 3 timmar när jag kom hem på förmiddagen. Kommer hem till en lägenhet där väggarna helt plötsligt känns skriande tysta och jag är obekväm i min egen hud. Det går över, det gör det. Nog. Men att behöva känna en krälande ångest under skinnet och att vara som paralyserad inför veckans tunga arbetslass, det är svårhanterligt. Jag har grupparbeten och redovisningar som jag måste anpassa mig efter, men min kropp skiter i det och det känns som jag måste arbeta MOT den. En panik över att vara vuxen och BEHÖVA GÖRA SAKER. Att ha krav på sig.
Idag påbörjas för övrgt första dagen på en nyttig månad. Tränar ju regelbundet numera och det hjälper lite mot den allmänna ångesten och stressen, men tror jag skulle må mycket bättre om jag också skötte kosten. Allt är värt att pröva, för att få lite jävla balans i det här livet.